Allt innan Lund

Eftersom jag ville slutföra hela processen med att ta bort tjocktarmen, få stomi och nu lägga ner stomin och göra en IRA så har jag fortsatt vara skriven på Tjörn trots att jag har bott i Lund sedan 21 augusti. Att jag inte är skriven där jag bor gör att det finns vissa utmaningar som jag måste lösa innan jag åker tillbaka ner till Lund på lördag.

Idag tog jag bort mitt lilla blåa stygn som har suttit vid såret där själva stomin satt. Distriktssköterskan tyckte att det läkte ok, men att det var någon form av beläggning i såret som jag inte kommer ihåg namnet på som kan vara problematisk. Hon plockade bort det med en pincett och satte på en gel som heter Suprasorb G. Den ska göra att beläggningen inte återskapas. Jag fick med mig gel hem som jag ska sätta på om jag ser att beläggningen skapas igen. Om inte läkningen går som den ska kan det bli lite knepigt, eftersom jag inte är skriven i Lund och därmed inte är listad på någon vårdcentral där.

Som jag skrev får några dagar sedan har jag svårt att äta tillräckligt. Trots att jag inte har rört mig över huvud taget på typ två veckor har jag gått ner en del, vilket i sig inte är något problem, men jag vill inte gå ner i vikt för att jag inte har någon aptit. Så jag har pratat med kirurgkliniken om näringsdrycker, och sedan med vårdcentralen om samma sak. Idag har jag lärt mig att det är distriktssköterskan som har ansvaret för näringsstöd. Bra att veta för framtiden. Jag behöver fixa recept på näringsdrycker, även om de finns receptfritt på apoteket så har inte jag, som student, resurserna att köpa näringsdrycker. Framförallt då jag måste äta bra mat för att så småningom få tillbaka aptiten och på något sätt kunna klara mig utan att behöva ha näringsdrycker som backup. Om det är så att jag måste gå till vårdcentralen för att få ett recept, måste det ske innan lördag. Detta skapar lite av tidspress, och det är ju inte som att jag kunde ringa igår, det har inte varit så många vardagar sedan jag kom hem.

Det jag mest längtar efter nu är att kunna äta tillräckligt mycket för att orka göra saker och ha energi att tänka. När jag får i mig dåligt med näring är det första som händer att jag blir väldigt långsam i tanken, och jag identifierar mig mycket med att jag är den som kommer på nya lösningar och idéer, snabbt. När jag förlorar det blir jag fruktansvärt frustrerad. Det jag också vill är att kunna börja träna igen. Men det kräver att jag känner att jag först orkar att göra det som är grundläggande, som att vara vaken och utföra mitt skolarbete.

Min favoritsysselsättning just nu är att sova. Vilket jag inte vill att det ska vara.