Glad mage?

En glad mage utan gaser, diarré och förstoppning? Är det möjligt? Det är vanligare än vad man tror att ha en knepig mage. En mage som är gasig, gör ont, diarréer, förstoppning eller som inte riktigt tycker om viss mat. Vi behöver prata om hur magen kan bli gladare, men för att veta att något är fel behöver vi veta vad som är ”normalt”. Vi måste helt enkelt prata om vår maghälsa!

Nästan en femtedel upplever att magen bråkar

Enligt Magrapporten® som togs fram av Valio 2017 så har nästan en femtedel av av befolkningen problem med magen. Dessa problem har olika karaktär, och har också olika orsaker. Fler kvinnor än män har problem med magen, och det är fler unga än äldre som har problem. Bråkig mage, av olika skäl, påverkar en stor del av befolkningen, men det finns en del vi själva kan göra och en del som sjukvården kan hjälpa till med.

Orsaker till en bråkig mage
Stress. Magen och hjärnan är tätt sammankopplade, och påverkar varandra i mycket stor utsträckning.
Stressmage. Funktionell dyspepsi, som kan orsakas av mat eller stress.
Stillasittande. Att sitta stilla kan göra att magen jobbar sämre, och kan ge förstoppning.
Maten. Vad vi stoppar i oss påverkar magen, alkohol, fett, cigaretter, koffein, vissa kryddor osv kan göra magen irriterad.
IBS. Känslig tarm, en funktionell störning i mag-tarmkanalen.
IBD. Inflammatorisk tarmsjukdom, kronisk inflammation i mag-tarmkanalen.

Maten och magen
Forskningen kring mat och välmående har nu nått genom bruset och börjar bli allmän kunskap. Det pratas om vikten av resistent stärkelse, om fibrer, om att äta mer vegetabiliskt, om att maten ska vara näringstät, om vikten av att äta och/eller undvika vissa fetter, om köttets fördelar och nackdelar och så vidare. Det kan kännas överväldigande, och har man redan fått problem så kan också råden vara knepiga eftersom den egna magen kanske inte tål det som är bäst för majoriteten.

Till exempel fibrer
Fibrer ses som något av det mest självklara. Under 00-talet så fick vi till exempel fiberpastan och brödet blev grövre. Och för de flesta är fibrer en bra grej. Har man problem med magen kan dock fibrer leda till att magen går bananas. Fibrer kan för någon med IBD leda till jättemycket problem med smärta och diaréer, samtidigt som fibrer för en person med förstoppning kan vara avgörande för att få en mage som fungerar. Det gäller helt enkelt att känna sin kropp, och veta orsaken till sina problem, för att kunna anpassa kosten.

Hitta din egen magväg!

Jag hittade min matväg genom att prova och misslyckas, genom att lära känna min kropp, vara medveten och strategisk. Och genom denna process har jag också lärt mig att det som funkar för mig nog inte kommer funka för andra. Däremot finns det saker att lära av andra!

Notera vad du äter
Börja föra mat- och symptomdagbok/noteringar. Det första steget är att inte göra något alls med maten. Istället skulle jag rekommendera att börja med att skriva ned allt som äts och hur du mår. På så sätt skapas en tydlig utgångspunkt. Maten är en väldigt viktig aspekt för att få en glad mage utan gaser, diarré och förstoppning.

Saker som kan vara bra att notera (förutom exakt allt som stoppas i munnen) är energinivåer, smärta och smärtans lokalisering/intensitet, hjärndimma, temperatur, vikt, aptit, illamående, antal toalettbesök och hur akuta de är osv. Fundera noga på vad som ska registreras, och uppdatera efterhand. Skriv dagbok åtminstone en månad, detta är ännu viktigare för kvinnor då menscykeln kan påverka måendet markant.

Mat- och symptomdagbok kan föras på massor av sätt. En skrivbok kan vara ett bra sätt att få överblick, det går att skriva ner i mobilen under dagen, och det finns appar. Det viktigaste att tänka på är att hitta ett sätt som är lätt att fylla i.

Vad för mat borde jag äta?

Denna fråga är pudelns kärna. Viktiga saker att ha med sig är att äta tillräckligt mycket, och att lyssna nog på sin kropp. För det är möjligt att ha en glad mage utan gaser, diarré och förstoppning!

Den som har en bråkig mage brukar vara rätt medveten om vad som funkar, och inte funkar att äta. Så steg två är att lyssna på hur magen och kroppen mår efter måltider. Frågor att fundera på är att blir jag svullen? Får jag bråttom på toa? Mår jag illa? Får jag ont?

För mig var det tydligt att kolhydrater inte funkade, och att baljväxter var problematiska. Det gjorde att jag uteslöt att testa vegetarisk och vegetabilisk kost. Jag hade också insett att det nog inte var gluten som var problemet utan bröd i sig. Detta gjorde att jag tyckte att AIP var rätt väg för mig, då protokollet i grunden inte innehåller gluten, potatisväxter eller mjölkprodukter.

Beroende på hur magen reagerar kan olika koständringar vara att föredra. Om kött är problemet kan vegetabilier vara ett alternativ, om man har en vilja att äta strikt 80-90% av tiden kan Wahls protokoll vara grejen, om man har IBS-problem så kan det vara värt att undersöka FODMAP. Jag tycker inte att det finns borde eller ska inom kosthållning, utan det är väldigt individuellt vad man vill prioritera.

Låt det ta tid!

För mig har det tagit 18 år av IBD innan jag har hittat vad som är min optimala kost. Det har varit en process som har påverkats av hur min sjukdom har tagit sig uttryck över tid, men också av att jag har testat och insett vad som fungerar för mig.

Mitt bästa tips är att låta det ta tid! För kroppen är en seg organism som har vant sig vid ett sätt att leva, och kommer behöva anpassningsutrymme för att hitta det nya normala.