#madebysweden

Har på sistone funderat på vem som tillåts att vara svensk. Den senaste i raden av uttryck för den tid vi lever i är Volvos reklam med Zlatan under sloganen Made by Sweden. Jag tycker ju att reklamen i sig träffar helt rätt tiden, samtidigt är det något fundamentalt fel i vår kultur som gör att budskap som detta behövs. Och att budskapet träffar så rätt.

Att Timbuktu visade sitt pass och förklarade sin ’trohet’ till Sverige var uppenbarligen bara ett öppet bevis på det faktum att människor behandlas brutalt annorlunda beroende på utseende, klädsel, kön, ålder, religiös tillhöriget osv. REVA är hur staten befäster dessa olikheter. Jag umgås med människor som är de som stoppas inom ramen för REVA och olikheterna mellan mig och mina vänner blir alltmer uppenbara.  Zlatan reciterar nationalsången och kör Volvo för att vi ska fatta att om vi tycker att bilen är svensk så är han det också. Men i och med att både Zlatan och Timbuktu måste säga ’jag är svensk’, och att mina rasifierade vänner måste bevisa sin rätt att stanna i vårat Sverige, blir jag illa till mods. Det betyder att vi inte är här på samma villkor.

Det är uppenbart att något har hänt i Sverige. Det förtryck som tidigare legat under ytan har kommit fram i ljuset. Rasismen är återigen synlig och synliggörs. Vi är inte alla lika i Sverige. Men jag tycker ju att alla är lika. Och jag vill inte att reklamen med Zlatan ska vara rätt i tiden, eller att Timbuktu ska behöva bedyra sin svenskhet. Jag vill inte heller at mina vänner ska stoppas av polisen på grund av sitt utseende. Men samtidigt måste vi prata om rasismen. För rasism är något som finns här hela tiden och när vi inte pratar om allas lika, okränkbara värde, så frodas intoleransen och främlingsfientligheten. Rasismen växer.