När det inte är det ena…

Lagom när jag börjar känna mig som mig själv då kommer något annat. Har under en rätt lång period varit nere pga litet skov, hemsk mensvärk, kaosförkylning med mera, med mera. Och nu lagom till art jag känner mig lite bättre, att hjärnan har vaknat och jag känner mig som mig själv, så har lederna börjat bråka. Mina fotleder gör så fruktansvärt ont! Ledvärk har jag inte haft problem med på rätt många år, så detta stör mig. Det gör ont att sitta stilla. Det gör ont efter jag rört på mig. Det värker, det bultar, det trycker.

Det som hjälper bäst är att vara varm. Och att inte sitta still. Så jag ska strax ta mig till badhuset för att simma. Sedan ska fötterna återigen ner i en hink med varmt vatten.