Nerverna utanpå

Det har varit en sån där dag idag då allt ställs på sin spets och nerverna sitter som utanpå huden. En dag då jag och J gick Möllan runt och kollade i småbutiker. Köpte klänning och drack kaffe. Hela tiden gjorde jag det för att om jag var ensam eller om det blev tyst kom tvivlen, ifrågasättandet, funderingarna, självkritiken. Så jag gick Möllan runt innan jag återvände till Lund. Då allt sattes på sin spets och jag måste sälja in mig själv och sedan gå där ifrån. Efteråt finns bara klumpen i magen kvar. För utfallet är irrelevant. För tvivlen, ifrågasättandet, funderingarna och självkritiken springer gatlopp i kroppen och inom mig analyserar jag varenda sak jag sa, varenda rörelse jag gjorde, alla beslut som jag tagit.