Pre-op

Det hängde en bild på väggen vid väntrummet. Det stod att man arbetade tillsammans för att minska väntetiderna för patienterna. Då undrar jag hur det var förut.

Det stod i kallelsen att dagens sjukhusbesök skulle ta lång tid, men att vänta i ett rum med gamla damtidningar och obekväma soffor är inte mitt drömscenario för en onsdag. Frågorna jag hade fick jag dock svar på och jag fick med mig hem en mängd papper och en låda med träningsstomier’.

Jag ska sätta de röda plupparna som finns i plastpåsen på pricken som målats på magen och sedan pröva att sätta på stomipåsen. Så att det inte ska kännas så konstigt efter operationen.

För mig är det inte själva operationen, eller smärtan efter operationen som är det jag tror kommer bli svårast. Min mage har länge styrt mitt liv, så att kontrollera vad jag äter och så kommer nog inte heller bli något problem. Det jag har svårt att föreställa mig är hur det kommer kännas. Det går nog inte att föreställa sig hur det kommer kännas. Jag sover alltid på mage, kommer det att gå? Hur ska jag klä mig så att det känns bekvämt? Kommer jag vara bekväm med att bada och så? Kommer ärret att störa mig mycket? Jag är inte typen som oroar mig, jag tror att jag kommer ta det som det kommer, men det är ändå frågor som snurrar i bakhuvudet