Första maj är inget för veklingar!

Nu har årets bästa dag kommit och gått och det var ett av de mäktigaste första maj firanden jag varit med om. Hemma på Tjörn gassade solen och vi var många, drygt 180, i vårt tåg som tog vägen genom centrala Skärhamn. Det är klass att demonstrera genom folkpartiland längsmed havet, genom smala gränder där musikkårens blås och trummor dånar mellan husen!

Sedan bar det av till Göteborg och den stora demonstrationen. Stefan Löfven talade inför massor med folk på Götaplatsen, jag lyssnade dock inte så noga eftersom det fanns många människor i publiken som man inte får tillfälle att träffa så ofta och som det var trevligt att få lite tid med.

Jag har nu tappat rösten… jag sjöng för starkt och skrek för många slagord, vilket jag egentligen inte kan se som något negativt. Det var nästan 11 timmar firande från det jag åkte hemifrån tills jag kom hem och jag har aldrig varit så trött som jag var igår kväll när jag la mig i sängen. Men det är ju bara första maj en gång om året! Och det var verkligen fantastiskt!