Vad vore livet utan smärta?

Jag har glömt bort hur det är att inte ha ont. Och det går inte åt rätt håll. Det är inte alltid magen som utmärker sig, just nu är det istället ryggen. Ont. Från svanken och ner och hela ländryggen har jag en brännande smärta med tryck inifrån, en smärta som även går ut i höfterna. Det gör minst ont när jag rör på mig, men kyla gör allt värre, så att vara ute är inte så bra. Det gör brutalt ont efter att jag rört mig. Det gör ont att stå mer än en minut. Det gör ont att sitta, framför allt om jag sitter ’som man ska’ med båda fötterna på golvet. Det gör ont att ligga på mage, på rygg och mest ont att ligga på sidan. Värme är bra. Antiinflammatorisk salva också. Att distrahera mig själv med sådant som kräver stor koncentration eller är mycket roligt. Så jag virkar svåra saker och har gjort en pepparkaksspårvagn. Men efteråt måste jag ju försöka sova. Och därmed ligga ner. Efter att jag har suttit, gått och stått. Så nu gör det ont. Ont. Ont. Ont.