Fyra veckor

Nu har jag ätit enligt det autoimmuna protokollet i fyra veckor. Det har varit en intressant upplevelse att följa riktlinjer som satts upp av någon annan, och att viss mat är ”förbjuden”. Även om jag har begränsat kosten mycket förut så har jag ätit allt (utom jordnötter) ibland och jag har mer undvikt mat jag inte mår bra av än uteslutit den.

Det är en omställning. Fast inte så stor som jag trodde. Och om jag håller i ett tag till så tror jag att det kommer att fungera att gå på café och se andra äta kanelbullar utan problem. För suget finns inte där på samma sätt.

Jag trodde aldrig att jag skulle komma ifrån suget after chips och bröd. Men det har jag! Chipsen är inget problem alls. Jag vill ha krisp ibland, och då funkar torkade äpplen med kanel utmärkt! Bröd är lite svårare, och det är framförallt konsistensen jag saknade de första veckorna. Och när sambon äter mackor så finns det en naggande känsla av att det är gott. Tidigare har jag ätit av hans bröd då jag fått väldiga sug mitt i natten. Nu är det ändå ok. Och saknaden efter konsistensen, den har jag fått tillfredsställd genom cassavatortillas. Och jag ska testa att göra en mer knäckebrödsliknande variant under dagen. Tänker att det kan vara gott med avokado på!

Det som gjort de här veckorna mindre trevliga är den inflammation jag har i lårmuskeln, och den tillhörande smärta som finns i rygg, ben, höft pga felbelastning pga så jävla ont. Och jag är tvungen att äta väldigt starka smärtstillande. Tabletterna gör att jag fungerar, men jag blir trött, snurrig och sur pga både smärta och medicinen. Magen är inte överförtjust i de smärtstillande. Och hela situationen gör att jag inte riktigt kan bedöma protokollets effekter.

Nu blir det en månad till!