Mvh projektledaren

Mvh projektledaren

I förra veckan så verkade jag och sjukvården ha nått viss framgång. Men nu är det en ny vecka, och man ska inte ha några förhoppningar.

Måndag 08.04 tog jag på mig rollen som projektledare i sjukvård. Igen. För det som man får löften om, som ‘vi ringer tillbaka’, ‘vi hör av oss i eftermiddag’ eller liknade, sker aldrig.  Så jag sätter mig i sängen med telefonen mot örat, gör tonval, knappar in personnummer (för ungefär tusende gången i ordningen), väntar. Och hostar så att tårarna rinner medan jag väntar i telefon, plats ett i kön.

Får svar, mottagningen, säger att jag pratat med en läkare förra veckan, en läkare jag inte vet vad han heter, jag har ju aldrig träffat honom. Och upprepar det han lovade mig i tisdags förra veckan. Att jag ska få komma till sjukhuset i denna vecka, och att någon skulle ringt till mig med en tid. Men ingen har ju ringt. Så här ringer jag, efter att ha väntat. Tyvärr så har denna person inga svar. Istället behöver projektledaren ringa endoskopienheten, de har ju en egen kalender. Får numret.

Jag ringer detta nya nummer, som redan finns inprogrammerat i min telefon (go figure). Får svar. Jag förklarar, får frågan om vilken läkare, vilket jag fortfarande inte vet, lämnar mitt personnummer. Det finns en remiss! Men läkaren är ju inte på Endoskopin i veckan. Läkaren är på mottagningen, och det finns ingen tid inbokad, och tiden som bokas måste ju passa med honom, så ‘kan jag få återkomma?’, ‘kan jag nå dig på mobilen hela dagen?’.  Mitt enda svar kan vara ja. Oavsett hur verkligheten ser ut. Jag anpassar mig.

Så jag väntar. Det är ju tur att jag inte har något liv. Att jag kan sitta med telefonen i handen hela tiden, till och med när jag är på toa, jag låter bli att duscha, kan inte prata med andra i telefonen i fråga, jag får inte missa samtalet. För om inte jag svarar eller det är upptaget så får jag vänta till nästa dag, telefontiden börjar 08.00, för att återigen säga att jag vill ha kontakt. Men just när de ringde så pågick något annat. Att ha lektion, möte, jobb, behov eller liv är i stort sett omöjlig i väntan på samtalet.

Så jag väntar. Men jag har inga förhoppningar.

…. Uppdaterar så fort jag vet mer. För de kanske ringer?

Mvh Projektledaren



Lämna en kommentar