Träningsoförmågan

Rörelse är något jag i grunden mår bra av. Det gör mig framförallt piggare, men också att jag blir mindre stel och därmed får mindre ont.

Problemet är att rörelse ofta gör att jag får muskelinflammationer som gör väldigt ont och tar lång tid att bli av med. Och pga min Crohns kan jag inte ta mediciner som snabbar på läkningen.

De senaste månaderna har jag jobbat mycket med att ta mig ut och gå. Varje dag. Jag har inte alltid lyckats, men det känns ändå rimligt. Muskelinflammationer läker bättre om man rör på sig. Och jag har nu även lärt mig att det är bra för immunförsvaret.

En träningsform jag verkligen gillar är vattenfys. Helst det som kallas vattenaerobics eller djupvattengympa. Det är roligt, och utmanande. Och sker i 34-gradigt vatten. Vattnet gör att belastningen är skonsam och värmen för underverk för den smärta jag alltid har.

Under våren har jag dock haft svårt att gå. Framförallt pga att jag har en inflammation i bröstbenet som gör att det gör ont att andas. Och så fort jag får upp pulsen och andas djupt gör det rejält ont.

Är det inte det ena är det liksom det andra. Och ibland känns det som att jag aldrig riktigt får en chans. Att kroppen sätter stopp. Men imorgon kommer jag försöka gå lite längre i högt tempo än idag!