Matutmanare?

Matutmanare?

Jag har funderat mer på det här med matnormer. Det är intressant hur provocerade andra kan bli för att jag äter annorlunda.

När min mat visas på bild ser den nog ofta “nyttig” ut. Det är mycket grönsaker, maten är lagad från grunden, och det finns aldrig bröd/pasta/potatis/ris på min tallrik. Der kan upplevas som bantning, diet eller hälsohets.

Det blir framförallt uppenbart när jag träffar människor som sällan träffar personer med allergier eller sjukdomar som påverkar kosten. Och oftast är den män över 55 som blir provocerade.

Jag försöker att inte göra en grej av att jag äter “annorlunda”. (Om jag inte äter med människor som är genuint intresserade av mat, min hälsa eller som frågar nyfiket, för då pratar jag gärna mat!) Men det är väldigt uppenbart att min tallrik inte ser ut som andras. Jag får också ofta stå i en speciell kö. Min mat kommer långt efter andras. Och jag pekas på olika sätt ut. Och. Det kommer blickar. Frågor som är väldigt ifrågasättande. Jag upplevs som krånglig.

Och då ska vi inte prata om att jag inte äter godis eller chips.

Jag tycker att de provocerades beteende är intressant. Varför spelar det roll vad jag har på min tallrik? Och stoppar i min kropp?



Lämna en kommentar