Vad jag mått bra av

Under de senaste fem åren har jag upptäckt att det finns en del saker som jag inte klarar av att äta. Några saker mår jag dåligt av snabbt och akut. Andra saker har jag klarat av att äta ibland. Vissa råvaror fungerar om de är tillagade på ett visst sätt. Och annat triggar saker i kroppen på lång sikt.

Min problemmat

Socker. Jag är en person med ett stort sötsug och väldigt dålig självbehärskning. Men under de senaste åren har socker gjort mig illamående redan vid tanken på kakor, glass eller godis. Jag har dock svårt att låta bli om godiset eller kakorna står framför mig. Magen kraschar direkt om jag äter mycket. På lång sikt blir jag mer ostabil om jag äter lite socker varje dag.

Mjöl/gluten. Bakverk och pasta gör mig framförallt svullen. Tidigare, innan Entyvio, fick jag även ont. Denna direkta reaktion har gjort det lättare att låta bli att äta mjölbaserad mat. Dock kan jag äta ungefär ”en kanelbulle” av kombinationen mjöl och potatis om dagen utan direkta konsekvenser. Fast, om jag äter mjölbaserad mat varje dag får jag svårt att sova och sover oroligt.

Potatis. Jag älskar potatis. Potatis är en av de saker jag har lättast att undvika i mat, men som jag har mest cravings efter (framförallt chips och pommes). Denna längtan efter friterad och saltad potatis blir värre om jag får i mig för lite salt eller om det varit väldigt varmt. Potatis gör magen sur, och den blir mer känslig för annat. Mitt humör påverkas också negativt.

Ris. Ris var något jag återintroducerade för ett par år sedan. Av kolhydrater som huvudrättstillbehör mår jag minst dåligt av ris. Och jag ville förenkla matsituationen. Om jag äter ris 1-2 gånger på en vecka fungerar det fint. Men blir det mer än så blir jag svullen och på lång sikt blir magen långsamt sämre.

Baljväxter. Min mage fungerar inte så bra när det gäller matsmältning. Jag har därför uteslutit baljväxter, om de inte är tillagade. Jag har ätit baljväxter i mindre mängder, mer som tillbehör, och det fungerar om magen har varit bra. Är magen sämre har jag inte ätit dem alls.

Vad äter jag då?

I vårt hem finns det massor med grönsaker. Broccoli, blomkål och morötter är standard. Palsternacka och majrova är fina komplement. Persiljeroten är trevlig, och olika former av betor använder jag ofta. Vitkål och spetskål är jättebra att blanda med. Och jag har upptäkt brysselkål.

Vi lagar mycket hel kyckling på olika sätt, i ugn, i gryta, i gryta i ugn. Stekar har varit en helgrätt vi ofta äter. Fisk är något som vi älskar, men skulle vilja äta oftare och köpa närmare fiskaren. Skaldjur är också gott. Vi lagar mycket kött och fisk från grunden.

Jag har hela tiden mått bra av mjölkprodukter. Så turkisk/grekisk yoghurt har varit viktig, som röra, frukost och mellanmål. Vanlig yoghurt har varit en favorit till frukost. Och kvarg och keso har räddat många paniksituationer.

AIP – ännu mer begränsad kost

Att utesluta mjölkprodukter är det jag tror kommer bli svårast. Yoghurt, keso och kvarg har varit ett sätt för mig att känna mig vanlig. Jag har kunnat gå in på Pressbyrån och fixa ett snabbt mellanmål. Jag har kunnat beställa kvarg istället för bröd vid frukost och fika på möten och konferenser. Jag har haft en enkel utväg vid frukost och mellanmål hemma. Här måste jag hitta nya strategier.

När vi leker med recept, kryddor och idéer innan jag kör igång på riktigt är det kring mellanmål och frukost jag funderar mest.

Min förhoppning är ju att jag ska kunna reintroducera några av mina bästa råvaror tidigt så att livet inte blir så begränsat över tid.