Det handlar inte om mediciner. Inte heller om vikt.

Det handlar inte om mediciner. Inte heller om vikt.

Att lägga om kosten kan man göra av många skäl. Missnöje med vikt och utseende är för många en viktig drivkraft i kostförändringar. För många som liksom jag har en kronisk sjukdom som kräver mycket mediciner kan ändringar i kost och/eller livsstil göras med målet att sluta med medicinerna.

Jag är “kompetent medicinerad” som en läkare sa en gång. Jag äter dagligen antiinflammatorisk och immunsuppresiv medicin, och får även biologisk behandling var åttonde vecka. Sedan tar jag p-piller utan uppehåll pga vidrig mensvärk som kraschar magen varje gång.

Jag förväntar mig inte att jag kommer kunna sluta med någon av medicinerna genom att jag ändrar kost. De gånger jag under de senaste 17 åren, av olika skäl, varit utan någon del av min behandling så har något konstigt hänt. Jag har fått nya sjukdomar. Jag har fått skov som inte går att häva utan operation. Jag har varit tvungen att få mängder kortisonsprutor i muskelfästen och leder. Och så vidare. Det ska mycket till för att jag ska omvärdera min medicinering. Sjukdomen är så mycket värre.

Vikten är inte heller något jag förväntar mig ska ändras, samtidigt som jag måste ha koll på min vikt pga mediciner och att vikten är en indikator på skov eller andra tokigheter i kroppen.

Maten ska vara god. Jag vill bli mätt. Det är viktigt! Jag måste framförallt  lära mig att mat kan vara något bra, något som ger mig energi, kraft och näring. Mitt förhållande till mat är komplicerat. Mat kan få mig att på så många sätt må så fruktansvärt dåligt. Mat har ofta varit något jag tvingat i mig för att överleva. Fokus ligger därför på att maten ska vara min vän. För jag behöver hitta matglädje!



Lämna en kommentar