Suget och smärtan

Suget och smärtan

Det känns som jag upprepar mig själv. Men suget, kortisonhungern, är olidlig! Sen har jag fått lite kortisonrunda kinder också vilket är en annan riktigt kass biverkning från kortisonet.

Kände mig i övrigt rätt pigg idag och hade egentligen inte ont, så jag tänkte ‘varför inte testa att springa lite?’ och nu så ligger jag med värme mot ryggen och väntar på att de smärtstillande tabletterna ska kicka in. Surt värre. Om det slutar göra ont, eller åtminstone slutar kännas som eld i halva ländryggen, så ska jag unna mig glass gjord på kesella och frusna bär. Det är tisdag, men eftersom det är en massiv politikvecka för P så är kvällens middag inställd. Så istället för Lillfredagsällskapet är det jag, smärtan och ensamheten. Det är inte direkt det ultimata sättet att distrahera sig själv.



Lämna en kommentar